The World of Erik Granströms Svavelvinter

Jag köpte rollspelet Svavelvinter trots att jag numera spelar högst en gång per år, och jag ångrar mig inte. För det första är boken skitsnygg, liksom den medföljande A1-kartan över Trakorien. För det andra är det intressant att läsa om det spelsystem som utvecklarna av spelet (Fria Ligan) valt, grundat i amerikanska indie-rollspel. I efterhand är det uppenbart för mig att det var fel väg att gå när man i rollspelens gryning valde att simulera en värld. Inspirationen till spelen var ju aldrig realistiska världar, utan berättelser. Vad man borde gjort, och nu gör i bland annat rollspelet Svavelvinter, är att istället simulera berättelser, genom det paradigm som har kommit att kallas Story Now.

För det tredje, och allra viktigast: rollspelet innehåller mängder med bakgrundsmaterial till Granströms värld. Även om man enbart bedömer spelet som en "världsbok" till romanserien är det fantastiskt. Nu är det väl kanske inte så Fria Ligan har tänkt, men faktum är att i och med denna mycket välskrivna och välproducerade bok så får en svensk fantasyserie som publiceras i relativt blygsam upplaga en världsbok som är bland det bästa jag läst i denna ganska nördiga nisch i fantasygenren. Ofta rör det sig om ganska glättiga böcker som ges ut mest för att mjölka pengar ur fans (som i exempelvis The World of Robert Jordan's the Wheel of Time), men eftersom rollspelet måste kunna stå på egna ben så finns det en kvalitet på materialet som går utöver det vanliga. Likaså är världsbeskrivningarna bättre än vad jag sett i något annat rollspel, just på grund av den solida grund som lagts först av Äventyrsspel och senare av Granström på egen hand i romanserien, tillsammans med entusiastiska Trakorien-fans, varav Fria Ligan får anses vara de främsta. Bra jobbat, helt enkelt. Jag har verkligen fastnat för denna version av Trakorien och har hunnit med en omläsning av såväl Svavelvinter som Slaktare Små. De blir bara bättre med tiden.